Hjärnkoll...
Jag vet att jag är dålig på att uppdatera den här bloggen. Det är så dumt. Ofta tänker jag på olika ämnen och saker som jag skulle blogga om och se'n när jag väl sätter mig vid datorn för att göra det så är alla tankar som bortblåsta. Suck. Nåja, nu är jag här och skriver :-)
Idag har jag gjort något jag inte gjort på flera år, nämligen stått på en våg och dessutom senare kollat vad den visade.... Jag var hos Johan för massage och passade på att göra en kroppskompositionsmätning, för att få reda på fettprocent, vätskeprocent och lean body weight (muskler, mindväv, skelett etc) och för att mätningen ska bli korrekt behövs både längd och vikt och ålder... Ja, åldern vet jag ju, och längden också, men vikten, ja med min historia är det en ganska komplicerad grej, men efter all mindfulness, utbildningar av olika slag, både som jag har gått och ska gå, och att jag faktiskt mår bättre än vad jag gjorde när jag åt minimalt för att hålla mig smal, så kände jag att nå'n gång måste jag ju konfronteras även med vikten och faktiskt leva som jag lär, nämligen att vikten inte är viktig utan bara ett par siffror. Hälsa och kroppskompositionen är viktigare.
Alltså, genomgick jag detta idag och jag fick reda på alla värdena, som låg rikgtigt bra - 23% kroppsfett när det optimala är 22 % och det är ofta idrottare som har det eller mindre tydligen :)) men jag kollade aldrig vikten då, jag tog med pappret hem för att kika senare, vilket jag gjorde när jag kom hem och gissa vad - jo, min hjärna gick igång. Först tänkte jag att ja, men det var väl ungefär vad jag trodde, sedan tyckte jag att det var tre kilo mer än vad jag tyckte var acceptabelt och se'n började jag tänka på hur jag skulle göra för att gå ner dessa kilon och kanske lite till.....innan jag stannade upp och insåg att såhär måste det vara för alkoholister som varit utan alkohol länge och sedan konfronteras med det igen och alla ursäkter för att få dricka igen. Idioti! Min man sa igår till mig - du mår bra, du ser bra ut, vad är då ett par siffror på ett papper. Och naturligtvis är det så.
Enligt mätningen - om jag skulle ha optimala värden - skulle jag gå ner 0,8 kg. 800 gram!! Alltså, who cares!! Ja, möjligen om jag skulle tävla i nå'n idrott eller springa marathon, men det ska jag inte, jag ska bara må bra i största allmänhet och klara att träna på motionärsnivå och njuta av livet. Men tänk vilket minne hjärnan har ändå. Nu fattar jag bättre varför jag inte vägt mig på så många år och tänker inte göra om det på länge heller :-)
Jag vänder mig till Anna Halléns blogginlägg om trivselkilon och anser igen att "så är det".
Och Johan sa: "Det är ju kanonbra värden. Behåll dem." I like :-))
Förresten, jag har gjort några nya erbjudanden på min hemsida , dels Kostrådgivning via e-mail - perfekt för dig som kan en del om lågkolhydratskost men behöver lite mer feedback, svar på frågor, tips och idéer, och du kan vara var som helst där du har tillgång till din mail.
Jag erbjuder också Hemma-hos träffar (typ Tupperware eller smyckesparty), bjud hem några vänner och ta med alla frågor ni har, skriv matdagbok innan om ni vill och få en "crash-course" i naturlig mat. Ett roligt alternativ till "vanliga" tjej el. killträffar t.ex.
Jag har också beställt boken LCHF for the next generation av L-E Litsfeldt. Jag hoppas den dyker upp i brevlådan inom det snaraste.Vad de borde ha lärt dig i skolan om mat. Ja, där är en del att ta igen. Får låta mina tonåringar läsa den sedan.
Ha nu en jättebra dag och helg så hörs vi igen.
Snuttan och jag njuter av livet på altanen :-)
Idag har jag gjort något jag inte gjort på flera år, nämligen stått på en våg och dessutom senare kollat vad den visade.... Jag var hos Johan för massage och passade på att göra en kroppskompositionsmätning, för att få reda på fettprocent, vätskeprocent och lean body weight (muskler, mindväv, skelett etc) och för att mätningen ska bli korrekt behövs både längd och vikt och ålder... Ja, åldern vet jag ju, och längden också, men vikten, ja med min historia är det en ganska komplicerad grej, men efter all mindfulness, utbildningar av olika slag, både som jag har gått och ska gå, och att jag faktiskt mår bättre än vad jag gjorde när jag åt minimalt för att hålla mig smal, så kände jag att nå'n gång måste jag ju konfronteras även med vikten och faktiskt leva som jag lär, nämligen att vikten inte är viktig utan bara ett par siffror. Hälsa och kroppskompositionen är viktigare.
Alltså, genomgick jag detta idag och jag fick reda på alla värdena, som låg rikgtigt bra - 23% kroppsfett när det optimala är 22 % och det är ofta idrottare som har det eller mindre tydligen :)) men jag kollade aldrig vikten då, jag tog med pappret hem för att kika senare, vilket jag gjorde när jag kom hem och gissa vad - jo, min hjärna gick igång. Först tänkte jag att ja, men det var väl ungefär vad jag trodde, sedan tyckte jag att det var tre kilo mer än vad jag tyckte var acceptabelt och se'n började jag tänka på hur jag skulle göra för att gå ner dessa kilon och kanske lite till.....innan jag stannade upp och insåg att såhär måste det vara för alkoholister som varit utan alkohol länge och sedan konfronteras med det igen och alla ursäkter för att få dricka igen. Idioti! Min man sa igår till mig - du mår bra, du ser bra ut, vad är då ett par siffror på ett papper. Och naturligtvis är det så.
Enligt mätningen - om jag skulle ha optimala värden - skulle jag gå ner 0,8 kg. 800 gram!! Alltså, who cares!! Ja, möjligen om jag skulle tävla i nå'n idrott eller springa marathon, men det ska jag inte, jag ska bara må bra i största allmänhet och klara att träna på motionärsnivå och njuta av livet. Men tänk vilket minne hjärnan har ändå. Nu fattar jag bättre varför jag inte vägt mig på så många år och tänker inte göra om det på länge heller :-)
Jag vänder mig till Anna Halléns blogginlägg om trivselkilon och anser igen att "så är det".
Och Johan sa: "Det är ju kanonbra värden. Behåll dem." I like :-))
Förresten, jag har gjort några nya erbjudanden på min hemsida , dels Kostrådgivning via e-mail - perfekt för dig som kan en del om lågkolhydratskost men behöver lite mer feedback, svar på frågor, tips och idéer, och du kan vara var som helst där du har tillgång till din mail.
Jag erbjuder också Hemma-hos träffar (typ Tupperware eller smyckesparty), bjud hem några vänner och ta med alla frågor ni har, skriv matdagbok innan om ni vill och få en "crash-course" i naturlig mat. Ett roligt alternativ till "vanliga" tjej el. killträffar t.ex.
Jag har också beställt boken LCHF for the next generation av L-E Litsfeldt. Jag hoppas den dyker upp i brevlådan inom det snaraste.Vad de borde ha lärt dig i skolan om mat. Ja, där är en del att ta igen. Får låta mina tonåringar läsa den sedan.
Ha nu en jättebra dag och helg så hörs vi igen.
Snuttan och jag njuter av livet på altanen :-)
Kommentarer
Trackback
