Back to life
Ja, det känns verkligen som om jag varit helt borta från livet och verkligheten. Jag fattar inte att det är den 5/1 idag. Missade i stort sett Nyår och mycket av veckan som är nu, men idag börjar jag känna att jag kanske kan komma tillbaka inom en överskådlig framtid. Det började på eftermiddagen den 29/12 med ett märkligt anfall av dubbelseende, hugg inacken och huvudvärk och efter ambulans till akuten, CT på huvudet och lumbar punktion (ryggmärgsprov) fick jag åka hem på em den 30/12 med beskedet att allt var bra och i förbigående fick jag höra att man kunde få huvudvärk av lumbar punktionen. Så dagen efter, nyårsafton, låg jag i soffan hela dan med svår huvudvärk och tänkte att det går över om några dagar.
Dagen efter var det värre och jag fick åka igen till akuten och ligga där i många timmar innan jag fick en spruta med morfin som fick smärtan att lindras. Skickades hem igen på kvällen med löftet att det skulle bli bra.
Dagen efter låg jag fortfarande på soffan med huvudvärk som blev värre och natten mellan måndag och tisdag visste jag inte var jag skulle bli av. Ja, jag tog tabletter. Nej, de hjälpte inte. Kl.8 på tisdagen ringde Magnus akuten igen och frågade och vi åkte in igen. Fick träffa doktor ganska snabbt, fick tabletter - hjälpte inte. Fick voltaren intramuskulärt - hjälpte inte. Dr bestämde att jag skulle göra en CT till av hals och huvud med kontrast för att utesluta något farligt i kärlen som proppar och så. Väntan var outhärdlig och så smärfull. Har aldrig någonsin haft så ont i huvudet förr. Hjälpte inte att ligga och blunda. Ingenting hjälpte faktiskt. Först 16 på em. hade doktorn fått svar från röntgen och allt var bra - tänk nu har jag i alla fall bevis på att jag har en normal hjärna :-) Nu fick jag en spruta med morfin - och smärtan släppte, äntligen. Jag blev utskriven med recept på Tramadol och löfte om att det skulle bli bättre, "ha tålamod, 1-2 veckor får man ge det men det kommer att klinga av." Jag åkte hem med Magnus. Kräkte i bilen hem - hade inte ätit på hela dan, utom tabletterna - tack Gud för kräk-påsar ;-).
Låg på soffan ett tag innan jag la mig för natten och sov faktiskt ganska bra. Igår var första dagen jag kunde röra mig lite mer och inte hade lika ont i huvudet längre. Tog tabletter och de hjälpte lite grann.
Idag har jag faktiskt kunnat ta bort julsakerna, fast allt tar tre ggr så lång tid som vanligt och är mycket jobbigare. Tufft när man inte är till sin fulla potential, vilket jag brukar vara bortskämd med...
Så, vad har jag lärt mig av detta? Ja, jobba inte så hårt under sådan press att du får ett anfall med dubbelsyn så du måste åka in till sjuhuset för att ta prover som gör dig ännu sjukare.
Med andra ord - jag ska förenkla mitt liv lite, oavsett vad omgivningen tycker, för om jag ska kunna fungera till min fulla potential så måste jag samla de krafter jag behöver för det.
Nu får jag ju börja om från början igen och behöver jag göra det för många gånger kommer kroppen inte att orka mycket längre. Så himla onödigt.
I alla fall här är länken till Anna Halléns nya bok: LCHF för familjen den har jag beställt så den kommer om ett antal veckor. Den ser jag fram emot. Där ska finnas recept på egen ketchup :-)
Sen har jag också bokat att gå en Livsstilscoach kurs (CHEK Holistic Livsstilscoach- heter den på svenska) i danmark i maj månad - det ser jag också fram emot. Då fick jag ett par FiveFingers gratis - vilka tyvärr inte passade mig, men passade min dotter Olivia, så hon får köpa dem så jag kunde beställa nya till rabatterat pris :-) Hon blev glad i alla fall.
Så sköt om er så hörs vi igen.
Olivia och hennes nya Five Fingers :-)
Dagen efter var det värre och jag fick åka igen till akuten och ligga där i många timmar innan jag fick en spruta med morfin som fick smärtan att lindras. Skickades hem igen på kvällen med löftet att det skulle bli bra.
Dagen efter låg jag fortfarande på soffan med huvudvärk som blev värre och natten mellan måndag och tisdag visste jag inte var jag skulle bli av. Ja, jag tog tabletter. Nej, de hjälpte inte. Kl.8 på tisdagen ringde Magnus akuten igen och frågade och vi åkte in igen. Fick träffa doktor ganska snabbt, fick tabletter - hjälpte inte. Fick voltaren intramuskulärt - hjälpte inte. Dr bestämde att jag skulle göra en CT till av hals och huvud med kontrast för att utesluta något farligt i kärlen som proppar och så. Väntan var outhärdlig och så smärfull. Har aldrig någonsin haft så ont i huvudet förr. Hjälpte inte att ligga och blunda. Ingenting hjälpte faktiskt. Först 16 på em. hade doktorn fått svar från röntgen och allt var bra - tänk nu har jag i alla fall bevis på att jag har en normal hjärna :-) Nu fick jag en spruta med morfin - och smärtan släppte, äntligen. Jag blev utskriven med recept på Tramadol och löfte om att det skulle bli bättre, "ha tålamod, 1-2 veckor får man ge det men det kommer att klinga av." Jag åkte hem med Magnus. Kräkte i bilen hem - hade inte ätit på hela dan, utom tabletterna - tack Gud för kräk-påsar ;-).
Låg på soffan ett tag innan jag la mig för natten och sov faktiskt ganska bra. Igår var första dagen jag kunde röra mig lite mer och inte hade lika ont i huvudet längre. Tog tabletter och de hjälpte lite grann.
Idag har jag faktiskt kunnat ta bort julsakerna, fast allt tar tre ggr så lång tid som vanligt och är mycket jobbigare. Tufft när man inte är till sin fulla potential, vilket jag brukar vara bortskämd med...
Så, vad har jag lärt mig av detta? Ja, jobba inte så hårt under sådan press att du får ett anfall med dubbelsyn så du måste åka in till sjuhuset för att ta prover som gör dig ännu sjukare.
Med andra ord - jag ska förenkla mitt liv lite, oavsett vad omgivningen tycker, för om jag ska kunna fungera till min fulla potential så måste jag samla de krafter jag behöver för det.
Nu får jag ju börja om från början igen och behöver jag göra det för många gånger kommer kroppen inte att orka mycket längre. Så himla onödigt.
I alla fall här är länken till Anna Halléns nya bok: LCHF för familjen den har jag beställt så den kommer om ett antal veckor. Den ser jag fram emot. Där ska finnas recept på egen ketchup :-)
Sen har jag också bokat att gå en Livsstilscoach kurs (CHEK Holistic Livsstilscoach- heter den på svenska) i danmark i maj månad - det ser jag också fram emot. Då fick jag ett par FiveFingers gratis - vilka tyvärr inte passade mig, men passade min dotter Olivia, så hon får köpa dem så jag kunde beställa nya till rabatterat pris :-) Hon blev glad i alla fall.
Så sköt om er så hörs vi igen.
Olivia och hennes nya Five Fingers :-)
Kommentarer
Trackback