LCHF och ätstörningar
Jag vet att jag genom att skriva om ätstörningar ger mig ut på väldigt djupt vatten eftersom det finns så väldigt många typer av ätstörningar numera med flera olika namn och de verkar bli mer och mer komplicerade. Men eftersom jag själv har 25 års erfarenhet av ätstörningar, av ett par olika slag, så vågare jag ge mig ut på detta vatten :-)
I boken "Jätten i spegeln" som jag rekommenderar som faktabok om ätstörningar, finns info om bl.a. känslorna och ångesten men också alla olika sorters ätstörningar och namnen på dessa och hur de ser ut. Sedan är själva mat-biten sådär...
I alla fall, jag utvecklade ätstörningar i tonåren och har gått igenom mycket i den vägen under många år och alla dessa år har mat varit ett nödvändigt ont för mig, vilket också gjorde att jag, om jag kunde, bytte ut mot shakes av olika slag, "för det låg inte kvar så länge i magen så det kunde men ju inte bli tjock av......"
Jag, som många andra, gick på light-bluffen och allt skulle vara så low-fat eller helst non-fat som möjligt. Tänkte inte ett dugg på vad man hade proppat i produkterna istället. Att ha så lågt blodsocker och så lågt kolesterol som möjligt var också eftersträvansvärt för mig och att träna kroppen så hårt jag orkade. Oj, vad hälsosam jag var....
Naturligtvis hade jag ingen naturlig mens under många år och kunde inte bli gravid utan tre år av hormonbehandlingar. Fick klimakteriebesvär med torra slemhinnor och urinvägsbesvär etc. och trots att alla sa till mig att jag behövde nog lite mer underhudsfett, så lyssnade inte jag. Om någon tyckte att jag såg frisk ut och hade lagt på mig ett kilo, blev jag urförbannad och gick genast på nästa bantningskur.
Nu är ju kroppen funtad så att förr eller senare säger den ifrån och det gjorde den för mig också. Jag blev så småningom så pass trygg att mensen kom igång och jag började fungera "normalt" på det sättet, jag var 34 då och hade fått en son till (utan behandlingar) och livet var ganska ok, men ätandet var fortfarande ett nödvändigt ont.
Efter ytterligare ett antal år av att inte sköta kroppen ordentligt gick jag i väggen, på riktigt, och efter olika läkares olika behandlingar kom jag till en sjukgymnast som lärde mig basal kroppskännedom och jag fick träna lite. Sedan kom jag till mine personlige tränare, Johan Klingstam, som jag fortfarande har kvar och han pratade dels om hur jag kunde träna upp kroppen men jag fick också en inblick i det här med naturlig mat, LCHF och Metabolic Typing, och jag, som de flesta med ätstörningar, är nyfiken att lära mig allt som har med mat, hälsa, vikt, muskler osv att göra så jag började studera detta och insåg att detta är den första logiska dieten jag hört talas om, det är ren logik och ren vetenskap och efter fler samtal med Johan förstod jag att jag behöver prova detta. Jag har inget att förlora, bara att vinna, och är det så bra som de säger, kommer jag inte att förlora heller.
Så jag började äts så smått efter LCHF-varianten. Gjorde några tester av Metabolic Typing för att se hur jag borde äta för att må som bäst och fick en aha-upplevelse. Det som min kropp skrikit efter i alla dessa år fick den nu - fett och protein och att dra ner på kolhydraterna gjorde mig plötsligt piggare och lättare i kroppen.
Nu ska jag inte skönmåla det hela, det har varit lite av en kamp ändå, men jag har stått på mig av den anledningen att det är logiskt. Jag har utbildat mig till Lic.Kostrådgivare LCHF och läst både näringslära och 20 timmar näringsfysiologi. Jag förstår vad olika ämnen gör för och i kroppen och därför kan jag också säga att genom att välja lågkolhydratkost, naturliga fetter och metabolic typing, är jag fri från mina ätstörningar. Jag kan aldrig säga att jag är frisk. En alkoholist kan aldrig säga att han/hon är frisk från sin alkoholism, man kan alltid falla dit, fast men vet att det inte funkar, men jag kan säga att så länge jag fortsätter lära mig mer om kroppen och näringen och äter så som jag är skapad att äta, konmer inte ätstörningarna tillbaka och jag hoppas kunna hjälpa andra som hamnat i fällan. Att äta såhär är dessutom mycket godare :-) Det är inte konstigt att det ibland kallas njutmetoden. Jag tror det är en stor del av detta också - man måste inse att man är värd att må bra, att få njuta av livet och att den goda maten finns där för att jag ska få äta den och för att livet ska kunna innehålla många andra roliga, njutningsfulla intressen, och inte kretsa kring vad jag får och inte få äta.
Ett ganska långt blogg-inlägg idag, men jag hoppas kunna vara någon till hjälp. Kommentera gärna eller gå in på min hemsida, Hälsopastorn.se och läs mer om mina erbjudanden. Där finner du också kontaktuppgifter.
Ha en fantastisk dag.
LCHF är som ni ser inte bara grädde och smör :-)
Mums!
I boken "Jätten i spegeln" som jag rekommenderar som faktabok om ätstörningar, finns info om bl.a. känslorna och ångesten men också alla olika sorters ätstörningar och namnen på dessa och hur de ser ut. Sedan är själva mat-biten sådär...
I alla fall, jag utvecklade ätstörningar i tonåren och har gått igenom mycket i den vägen under många år och alla dessa år har mat varit ett nödvändigt ont för mig, vilket också gjorde att jag, om jag kunde, bytte ut mot shakes av olika slag, "för det låg inte kvar så länge i magen så det kunde men ju inte bli tjock av......"
Jag, som många andra, gick på light-bluffen och allt skulle vara så low-fat eller helst non-fat som möjligt. Tänkte inte ett dugg på vad man hade proppat i produkterna istället. Att ha så lågt blodsocker och så lågt kolesterol som möjligt var också eftersträvansvärt för mig och att träna kroppen så hårt jag orkade. Oj, vad hälsosam jag var....
Naturligtvis hade jag ingen naturlig mens under många år och kunde inte bli gravid utan tre år av hormonbehandlingar. Fick klimakteriebesvär med torra slemhinnor och urinvägsbesvär etc. och trots att alla sa till mig att jag behövde nog lite mer underhudsfett, så lyssnade inte jag. Om någon tyckte att jag såg frisk ut och hade lagt på mig ett kilo, blev jag urförbannad och gick genast på nästa bantningskur.
Nu är ju kroppen funtad så att förr eller senare säger den ifrån och det gjorde den för mig också. Jag blev så småningom så pass trygg att mensen kom igång och jag började fungera "normalt" på det sättet, jag var 34 då och hade fått en son till (utan behandlingar) och livet var ganska ok, men ätandet var fortfarande ett nödvändigt ont.
Efter ytterligare ett antal år av att inte sköta kroppen ordentligt gick jag i väggen, på riktigt, och efter olika läkares olika behandlingar kom jag till en sjukgymnast som lärde mig basal kroppskännedom och jag fick träna lite. Sedan kom jag till mine personlige tränare, Johan Klingstam, som jag fortfarande har kvar och han pratade dels om hur jag kunde träna upp kroppen men jag fick också en inblick i det här med naturlig mat, LCHF och Metabolic Typing, och jag, som de flesta med ätstörningar, är nyfiken att lära mig allt som har med mat, hälsa, vikt, muskler osv att göra så jag började studera detta och insåg att detta är den första logiska dieten jag hört talas om, det är ren logik och ren vetenskap och efter fler samtal med Johan förstod jag att jag behöver prova detta. Jag har inget att förlora, bara att vinna, och är det så bra som de säger, kommer jag inte att förlora heller.
Så jag började äts så smått efter LCHF-varianten. Gjorde några tester av Metabolic Typing för att se hur jag borde äta för att må som bäst och fick en aha-upplevelse. Det som min kropp skrikit efter i alla dessa år fick den nu - fett och protein och att dra ner på kolhydraterna gjorde mig plötsligt piggare och lättare i kroppen.
Nu ska jag inte skönmåla det hela, det har varit lite av en kamp ändå, men jag har stått på mig av den anledningen att det är logiskt. Jag har utbildat mig till Lic.Kostrådgivare LCHF och läst både näringslära och 20 timmar näringsfysiologi. Jag förstår vad olika ämnen gör för och i kroppen och därför kan jag också säga att genom att välja lågkolhydratkost, naturliga fetter och metabolic typing, är jag fri från mina ätstörningar. Jag kan aldrig säga att jag är frisk. En alkoholist kan aldrig säga att han/hon är frisk från sin alkoholism, man kan alltid falla dit, fast men vet att det inte funkar, men jag kan säga att så länge jag fortsätter lära mig mer om kroppen och näringen och äter så som jag är skapad att äta, konmer inte ätstörningarna tillbaka och jag hoppas kunna hjälpa andra som hamnat i fällan. Att äta såhär är dessutom mycket godare :-) Det är inte konstigt att det ibland kallas njutmetoden. Jag tror det är en stor del av detta också - man måste inse att man är värd att må bra, att få njuta av livet och att den goda maten finns där för att jag ska få äta den och för att livet ska kunna innehålla många andra roliga, njutningsfulla intressen, och inte kretsa kring vad jag får och inte få äta.
Ett ganska långt blogg-inlägg idag, men jag hoppas kunna vara någon till hjälp. Kommentera gärna eller gå in på min hemsida, Hälsopastorn.se och läs mer om mina erbjudanden. Där finner du också kontaktuppgifter.
Ha en fantastisk dag.
LCHF är som ni ser inte bara grädde och smör :-)
Mums!
Aha, nu fattar jag
Nu vet jag varför ddet heter "utbränd" - det finns ingen veke kvar att tända på ljuset, det är helt utbränt , i båda ändar. Och så är det också med oss människor när vi blir utbrända, där finns ingen kraft kvar, man vet inte var man ska få kraften ifrån, man orkar bara inte. I alla fall var det så för mig i början av veckan, jag gick in i duschen och satte mig i badkaret för jag orkade inte stå och jag tänkte att om jag sitter ner blir det inte så lång väg att lyfta duschen till håret.... jag visste inte var jag skulle få kraften ifrån, jag ville bara lägga mig och sova.
Då tänkte jag just denna tanke - nu fattar jag varför det heter utbränd... nu är det dags att ta mig själv på allvar och verkligen vila och samla ny kraft.
Det har blivit bättre för varje dag och nu har jag blivit sjukskriven på 100% de närmaste fyra veckorna, så jag med gott samvete faktiskt kan vila och samla ny kraft. Det var bra, tyckte doktorn, att jag kom i rätt tid, då är det bättre chans att bli bra snabbare. Känns bra, tycker jag.
Som jag skrev i förra inlägget - jag hoppas att jag lärt mig att inte jobba så hårt och mycket att jag blir sjuk på olika sätt. Jag måste ta mig själv på allvar, lyssna på min kropp och ja, lyssna på hela mig. Jag tror faktiskt att varje människa består av kropp, själ och ande och om det finns obalans mellan dessa tre så mår man inte bra. Nu har jag chans att återställa balansen och den chansen ska jag ta.
Anna Hallén - vars blogg jag ofta läser har under senaste tiden kommit med flera intressanta inlägg om LCHF i förhållande till hälsan på oliksa sätt. Läs dem och begrunda. Hon är duktig och vet vad hon håller på med.
Egentligen hade jag tänkt under våren att starta upp en KostGajden kurs någonstans på Limhamn, en kväll varannan vecka i 6 veckor. Får väl se hur det blir med det nu, återkommer med info. nu ska jag ju lyssna på mig själv :-)
Nu läser jag igen boken "Att äta, träna och må bra" av Paul Chek. Den är mycket bra och dessutom måste jag läsa den innan kursen i Danmark i maj :-)
Doktorn sa till mig att jag också skulle ha en aktiv vila - jag fick gärna baka bullar, ha, ha - ja, det gör jag ju ofta :-)
Jag får väl fixa ihop några härliga LCHF-desserter.
Ha en fantastisk helg.
Nå'n som vill köpa ett set med Zumba-dvd:s och två toning sticks för 300 kr - kontakta mig.
Då tänkte jag just denna tanke - nu fattar jag varför det heter utbränd... nu är det dags att ta mig själv på allvar och verkligen vila och samla ny kraft.
Det har blivit bättre för varje dag och nu har jag blivit sjukskriven på 100% de närmaste fyra veckorna, så jag med gott samvete faktiskt kan vila och samla ny kraft. Det var bra, tyckte doktorn, att jag kom i rätt tid, då är det bättre chans att bli bra snabbare. Känns bra, tycker jag.
Som jag skrev i förra inlägget - jag hoppas att jag lärt mig att inte jobba så hårt och mycket att jag blir sjuk på olika sätt. Jag måste ta mig själv på allvar, lyssna på min kropp och ja, lyssna på hela mig. Jag tror faktiskt att varje människa består av kropp, själ och ande och om det finns obalans mellan dessa tre så mår man inte bra. Nu har jag chans att återställa balansen och den chansen ska jag ta.
Anna Hallén - vars blogg jag ofta läser har under senaste tiden kommit med flera intressanta inlägg om LCHF i förhållande till hälsan på oliksa sätt. Läs dem och begrunda. Hon är duktig och vet vad hon håller på med.
Egentligen hade jag tänkt under våren att starta upp en KostGajden kurs någonstans på Limhamn, en kväll varannan vecka i 6 veckor. Får väl se hur det blir med det nu, återkommer med info. nu ska jag ju lyssna på mig själv :-)
Nu läser jag igen boken "Att äta, träna och må bra" av Paul Chek. Den är mycket bra och dessutom måste jag läsa den innan kursen i Danmark i maj :-)
Doktorn sa till mig att jag också skulle ha en aktiv vila - jag fick gärna baka bullar, ha, ha - ja, det gör jag ju ofta :-)
Jag får väl fixa ihop några härliga LCHF-desserter.
Ha en fantastisk helg.
Nå'n som vill köpa ett set med Zumba-dvd:s och två toning sticks för 300 kr - kontakta mig.
Back to life
Ja, det känns verkligen som om jag varit helt borta från livet och verkligheten. Jag fattar inte att det är den 5/1 idag. Missade i stort sett Nyår och mycket av veckan som är nu, men idag börjar jag känna att jag kanske kan komma tillbaka inom en överskådlig framtid. Det började på eftermiddagen den 29/12 med ett märkligt anfall av dubbelseende, hugg inacken och huvudvärk och efter ambulans till akuten, CT på huvudet och lumbar punktion (ryggmärgsprov) fick jag åka hem på em den 30/12 med beskedet att allt var bra och i förbigående fick jag höra att man kunde få huvudvärk av lumbar punktionen. Så dagen efter, nyårsafton, låg jag i soffan hela dan med svår huvudvärk och tänkte att det går över om några dagar.
Dagen efter var det värre och jag fick åka igen till akuten och ligga där i många timmar innan jag fick en spruta med morfin som fick smärtan att lindras. Skickades hem igen på kvällen med löftet att det skulle bli bra.
Dagen efter låg jag fortfarande på soffan med huvudvärk som blev värre och natten mellan måndag och tisdag visste jag inte var jag skulle bli av. Ja, jag tog tabletter. Nej, de hjälpte inte. Kl.8 på tisdagen ringde Magnus akuten igen och frågade och vi åkte in igen. Fick träffa doktor ganska snabbt, fick tabletter - hjälpte inte. Fick voltaren intramuskulärt - hjälpte inte. Dr bestämde att jag skulle göra en CT till av hals och huvud med kontrast för att utesluta något farligt i kärlen som proppar och så. Väntan var outhärdlig och så smärfull. Har aldrig någonsin haft så ont i huvudet förr. Hjälpte inte att ligga och blunda. Ingenting hjälpte faktiskt. Först 16 på em. hade doktorn fått svar från röntgen och allt var bra - tänk nu har jag i alla fall bevis på att jag har en normal hjärna :-) Nu fick jag en spruta med morfin - och smärtan släppte, äntligen. Jag blev utskriven med recept på Tramadol och löfte om att det skulle bli bättre, "ha tålamod, 1-2 veckor får man ge det men det kommer att klinga av." Jag åkte hem med Magnus. Kräkte i bilen hem - hade inte ätit på hela dan, utom tabletterna - tack Gud för kräk-påsar ;-).
Låg på soffan ett tag innan jag la mig för natten och sov faktiskt ganska bra. Igår var första dagen jag kunde röra mig lite mer och inte hade lika ont i huvudet längre. Tog tabletter och de hjälpte lite grann.
Idag har jag faktiskt kunnat ta bort julsakerna, fast allt tar tre ggr så lång tid som vanligt och är mycket jobbigare. Tufft när man inte är till sin fulla potential, vilket jag brukar vara bortskämd med...
Så, vad har jag lärt mig av detta? Ja, jobba inte så hårt under sådan press att du får ett anfall med dubbelsyn så du måste åka in till sjuhuset för att ta prover som gör dig ännu sjukare.
Med andra ord - jag ska förenkla mitt liv lite, oavsett vad omgivningen tycker, för om jag ska kunna fungera till min fulla potential så måste jag samla de krafter jag behöver för det.
Nu får jag ju börja om från början igen och behöver jag göra det för många gånger kommer kroppen inte att orka mycket längre. Så himla onödigt.
I alla fall här är länken till Anna Halléns nya bok: LCHF för familjen den har jag beställt så den kommer om ett antal veckor. Den ser jag fram emot. Där ska finnas recept på egen ketchup :-)
Sen har jag också bokat att gå en Livsstilscoach kurs (CHEK Holistic Livsstilscoach- heter den på svenska) i danmark i maj månad - det ser jag också fram emot. Då fick jag ett par FiveFingers gratis - vilka tyvärr inte passade mig, men passade min dotter Olivia, så hon får köpa dem så jag kunde beställa nya till rabatterat pris :-) Hon blev glad i alla fall.
Så sköt om er så hörs vi igen.
Olivia och hennes nya Five Fingers :-)
Dagen efter var det värre och jag fick åka igen till akuten och ligga där i många timmar innan jag fick en spruta med morfin som fick smärtan att lindras. Skickades hem igen på kvällen med löftet att det skulle bli bra.
Dagen efter låg jag fortfarande på soffan med huvudvärk som blev värre och natten mellan måndag och tisdag visste jag inte var jag skulle bli av. Ja, jag tog tabletter. Nej, de hjälpte inte. Kl.8 på tisdagen ringde Magnus akuten igen och frågade och vi åkte in igen. Fick träffa doktor ganska snabbt, fick tabletter - hjälpte inte. Fick voltaren intramuskulärt - hjälpte inte. Dr bestämde att jag skulle göra en CT till av hals och huvud med kontrast för att utesluta något farligt i kärlen som proppar och så. Väntan var outhärdlig och så smärfull. Har aldrig någonsin haft så ont i huvudet förr. Hjälpte inte att ligga och blunda. Ingenting hjälpte faktiskt. Först 16 på em. hade doktorn fått svar från röntgen och allt var bra - tänk nu har jag i alla fall bevis på att jag har en normal hjärna :-) Nu fick jag en spruta med morfin - och smärtan släppte, äntligen. Jag blev utskriven med recept på Tramadol och löfte om att det skulle bli bättre, "ha tålamod, 1-2 veckor får man ge det men det kommer att klinga av." Jag åkte hem med Magnus. Kräkte i bilen hem - hade inte ätit på hela dan, utom tabletterna - tack Gud för kräk-påsar ;-).
Låg på soffan ett tag innan jag la mig för natten och sov faktiskt ganska bra. Igår var första dagen jag kunde röra mig lite mer och inte hade lika ont i huvudet längre. Tog tabletter och de hjälpte lite grann.
Idag har jag faktiskt kunnat ta bort julsakerna, fast allt tar tre ggr så lång tid som vanligt och är mycket jobbigare. Tufft när man inte är till sin fulla potential, vilket jag brukar vara bortskämd med...
Så, vad har jag lärt mig av detta? Ja, jobba inte så hårt under sådan press att du får ett anfall med dubbelsyn så du måste åka in till sjuhuset för att ta prover som gör dig ännu sjukare.
Med andra ord - jag ska förenkla mitt liv lite, oavsett vad omgivningen tycker, för om jag ska kunna fungera till min fulla potential så måste jag samla de krafter jag behöver för det.
Nu får jag ju börja om från början igen och behöver jag göra det för många gånger kommer kroppen inte att orka mycket längre. Så himla onödigt.
I alla fall här är länken till Anna Halléns nya bok: LCHF för familjen den har jag beställt så den kommer om ett antal veckor. Den ser jag fram emot. Där ska finnas recept på egen ketchup :-)
Sen har jag också bokat att gå en Livsstilscoach kurs (CHEK Holistic Livsstilscoach- heter den på svenska) i danmark i maj månad - det ser jag också fram emot. Då fick jag ett par FiveFingers gratis - vilka tyvärr inte passade mig, men passade min dotter Olivia, så hon får köpa dem så jag kunde beställa nya till rabatterat pris :-) Hon blev glad i alla fall.
Så sköt om er så hörs vi igen.
Olivia och hennes nya Five Fingers :-)
